Känns som detta kommer bli en långkörare men det finns många saker som spelar in och jag har pratat lite om betten men tänkte gå in på lite frågor som jag fått genom åren som fått mig att fundera.
Om vi ska gå tillbaka till när jag hade min första häst och jag fick förklarat för mig att tjocka bett var milda bett och hur man på den tiden fick förklarat hur man skulle få ner hästen på tygeln.
Jag läste i väldig tidig ålder en artikel om varför hästen ska gå i form och syftet, jag tror jag var 11 eller 12 år. Det var i alla fall i tidningen Min Häst.
Många tror att när hästen går ner med huvudet så är för att det ska fint ut men så är det inte riktigt.
I hästens naturliga tillstånd så har hästen 60% av sin vikt på sina framben och 40% på bakbenen. När vi sedan sitter på hästen så kan ni själva lista ut vart vår tyngd hamnar, ja på frambenen.
Tanken med att få hästen att jobba i form är att få upp ryggen på hästen för att vi inte ska rida på hästens ryggrad utan på musklerna, och för att detta ska ske behöver också bakbenen kommer längre inunder kroppen så att en del vikt flyttas till bakdelen så att det blir jämnvikt och så sitter vi i mitten.
När jag läste detta så började jag fundera och tänka på ett annat sätt och allt blev väldigt logiskt. Under många år så var det här med att jobba ryggen väldigt i fokus. Men efter ett tag fick jag lära mig ytterligare lite nya saker då en tränare sa till mig att inte fokusera så mycket på ryggen utan magen. Just då tänkte jag hur menar du nu, vaddå magen?
Men när jag fick förklaringen så föll fler bitar på plats.
Ska försöka förklara, när hästen börjar jobba med sin bukmuskulatur och spänner/dra in magen då gör den mer plats för bakbenen att få möjlighet att komma in under kroppen. På så sätt kan hästen lägga mer vikt på bakdelen och bli lättare fram.
När hästen också jobbar med magen och spänner bukmuskulaturen då slappnar ryggen av och på hästspråk säger man att hästen då kan släppa ner ryttare på ryggen och den blir mer behaglig att sitta på. Rörelsen blir då mjukare och rundare.
Sedan har vi det där fenomenet då, där ryttare rider med för mycket hand och drar i hop hästen fram och då kommer det myntade uttrycket knäcka nacke. Man drar bara in nosen men inget händer med magen eller ryggen.
Ni kan prova dessa saker själv faktiskt. Ställ er upp och spänn magmusklerna försök sedan samtidigt spänna ryggmusklerna. Jag lovar det går inte.
Testa sedan vad som händer om ni drar in hakan till bröstkorgen utan att böja huvudet framåt och samtidigt skjuter fram bröstkorgen.
Se min fåniga bild 😂I alla fall, tala om för mig vad som händer mer er rygg då. Skriv ert svar i en kommentar.
Svaret kommer i ett separat inlägg. Och jag kommer då också berätta vad som händer.
Om vi går vidare och pratar om de som knappt håller i sina hästar i munnen. Det är naturligtvis väldigt snällt MEN vad som händer här, är då att hästen jobbar fortfarande inte korrekt för den får inget stöd fram.
För att en häst ska kunna hitta sin självbärighet så behöver/måste man hjälpa den i början. Ju mer hästen musklar, balanserar sig så kan man vara lättare i handen och lätta på stödet.
Ser man på westernhästar där många tror att när man rider western så köper man en westernsadel och ett stångbett så går hästen i form på lös tygel. SÅ ÄR INTE FALLET! Det krävs träning för hästen att komma dit. Och man börjar alltid att skola hästen på tränsbett för att sedan gå över till stång så småningom.
I alla fall ett annat exempel jag brukar ta är om ni har en vän som är på marken så ber ni vännen att komma fram och hålla er i jackan/tröjan när ni sitter på hästen. Därefter lutar ni er åt motsatta hållet så mycket ni kan och litar på er vän håller er. Om ni vännen släpper taget vad händer då tror ni?
Jo ni kommer ramla av rätt ner i backen på andra sidan. Så är det många hästar som upplever sina ryttare och känner att de kan inte få den hjälp stöd de behöver för att gå kvar i form med huvudet framåt neråt.
Så när hästen väl söker sig framåt neråt och får lite stöd om då ryttaren inte är stadig i handen att hjälpa hästen med ett lätt stöd utan fladdrar med armarna och inte kan hålla sina händer stilla så tappar hästen balansen hela tiden och den kan då trilla framåt och gå omkull i värsta fall. Vad som händer sedan är då att hästen tar upp huvudet och balanserar upp sig själv för den vågar inte lita på att ryttaren finns där.
När detta händer har vi en häst som springer och slår med huvudet, blir skumpig att sitta på, sänker ryggen och jobbar då inte korrekt igenom kroppen.
Den blir också orolig i munnen då bettet inte ligger still för att ryttaren inte har en stilla hand. Detta blir också resultatet av en häst som blir okoncentrerad och ofokuserad då den lägger mer energi och tanke på vad som irriterar den i munnen än att vara med ryttaren mentalt.
Ja allt får en massa följdproblem.
Förutom att ryttarens hand inte är stilla så kan ett felaktigt bett också orsaka liknande problem. Att hästen är mer irriterad på obehaget i munnen än att lyssna på ryttaren. Exempel som jag började med om att tjockare bett var mildare och för unghästar. Tänk er ett själva att ta er knytnäve och stoppa in i munnen och sedan försöka stänga munnen, det är inte så skönt. Sedan så tvingas hästarna med nosgrimma och snokrem att stänga munnen. Känns inte så schysst. Betten blir då ganska skarpa då hästen inte kan göra nåt åt sin situation heller inte kommunicera och berätta vad som är fel. Det blir en envägskommunikation. Detta är jag mycket emot.
I alla fall vi behöver ett litet stöd fram i bettet för att hästen ska få möjlighet att lära sig att balansera och använda sin kropp.
Fick för en massa år sedan ytterligare en liknelse av en tränare som jag använder mig mycket av och ni som ridit för mig har säkert hört den. Tänk er en sängfjäder som finns i sängmadrasser.
Om ni trycker i hop fjädern så spänns den. Ni kommer känna att de blir ett tryck i båda ändar. Likna detta med hästens samling att hästen spänner sin muskulatur och beroende på hur mycket ni vill att hästen kommer inunder sig kan ni spänna/trycka ihop den olika mycket.
Om ni sedan släpper i ena ändan på fjädern så lär den fjonga iväg och spänningen försvinner likaså samlingen hos hästen. Om man släpper baktill, alltså slutar aktiverar hästens bakben och bukmuskulatur så kommer buken hänga ner och bakbenen kommer hamna mer bakom kroppen.
Släpper man framtill alltså stödet i bettet så kommer hästen ramla ner på bogarna som man säger, ta mer tyngd på frambenen och bli tung i handen, det känns som om man bär omkring hästen och har 500-600kg i handen och man får snart ont i axlar och armar.
Det gäller att balansera mellan fram och bak, där hästen jobbar lika och söker ett lätt stöd och jobbar med hela sin kropp.
Hästen kommer inte i form på grund av händerna, att såga som kom för många år sedan att försöka få ner hästens huvud genom att låta bettet åka fram och tillbaka i munnen och det ser ut som hästens huvud är en pendel i klocka, det är inte korrekt.
När hästen går för mycket på bogarna blir slitaget på framdelen väldigt stort som i längden resulterar till bland annat kotledsinflammationer m.m.
Olika typer av skador tänker jag gå in på i ett annat inlägg.
Hmmm är det nåt jag missat här nu? Det har jag säkert. Jag får ta det sedan tror jag i så fall.