Välkomna till vår blogg! Här kommer ni kunna läsa om vad vi sysslar med på ranchen angående träningar och aktiviteter samt tankar kring träning och hästhantering. Ni läsare är också välkomna att skriva om vad ni tycker och tänker.

tisdag 31 maj 2016

Ny uppdatering - Ayala

Har inte skrivit på några dagar om Ayala. träningen har löpt på och helgen som var har hon fått vara med på vår NH-Kurs.

Mycket har hänt och Ayala har även fått IR- behandling av Sandra och väntar nu på att få en kiropraktorbehandling av Lisa-Ann.

På måndag kommer Ayala vara med på Peter Ljungberg träningen.

Så här långt efter 3 veckor har det hänt mycket med den lilla tjejen och hon utvecklas för varje dag.

Vi jobbar hela tiden med grundträningen, stadig i låg form för att bygga upp muskler och överlinjen. PRE hästar är ju kända för att vara högresta och hamnar väldigt högt med hals och huvud. Inget fel i det men det gör det lite svårare att få dem att komma ner och bli avslappnade och ta stöd.

Anledningen till att jag nu har tagit hjälp av IR är att när jag ridit känt ovanlig stelhet i vänster sida. Hon har svårt att böja och jag känner att hon spänner emot. Hon har svårt i vissa lägen att komma inunder sig med bakbenen. Efter IR behandlingen blev det en annan häst när spänningarna släppte. Visar före och efter bild nedan.

Före

Efter

Tyvärr lite dåliga vinklar men man ser att hon rundat till sig bak och släppt ner magen.

Under helgen fick Ayala också vara med som sagt på vår kurs. Här kommer lite film från helgen.


torsdag 26 maj 2016

Vad har ni för idéer på roliga aktiviteter?

Det är jätteroligt att vi har så många som följer oss och kommer på våra aktiviteter vi anordnar. Vi tycker ju om att variera oss och vill ha så varierande saker som möjligt som passar alla på olika nivåer.

Nu skulle vi behöva er hjälp med att få tips på roliga aktiviteter ni skulle vilja vara med på. Vi skulle vilja förnya oss och kanske hitta något nytt.

Skriv en kommentar till detta inlägg och berätta om vad ni skulle tycka att Stewart Ranch skulle anordna.




måndag 23 maj 2016

Utrustning - Part 2 - Sadlar

Ja detta är ett kapitel för sig.

Sadlar för mig är A & O. Det kan skilja så lite på en felaktig mot en rätt passande sadel men OJ vilken skillnad det blir på hästen.

Oförklarliga orenheter, protester av olika slag, ej vilja att gå fram etc kan ändra sig och till och med försvinna från en dag till en annan bara man får rätt sadel,

Jag förstår själv att det är lite svårt att försöka vara någon till lags och faktiskt prestera något när ryttaren hamnar helt snett i sadeln, det blir fel på tyngdpunkten. Våra hästar är väldigt snälla och tål en hel del innan det blir helt kaos hos dem.

Några lustiga och skrämmande kommentarer jag har hört under åren är:


  • Har inte råd att skaffa annan sadel så hästen får ha den här även om den är dålig.
  • De sa ju att den skulle passa när jag ringde
  • Den var snygg i färgen
  • Jag gillar detta märket
  • Den var billig
  • Hej, undrar om du har en sadel liggandes, har fått ta över en häst och behöver en sadel, behöver inte vara nåt märkvärdigt.
Och så vidare...

Då kan jag ställa frågorna i stället så här:

  • Är det bättre/billigare att behöva lägga ut x antal kronor på veterinär, kiropraktor, massör etc titt som tätt för att man hela tiden får följd problem?
  • Hur tänker man när man inte använder sig av en duktig sadelutprovare eller någon annan erfaren person? Tänk om man själv ringer till klädbutiken för man är ute efter ett visst plagg och förklarar hur man ser ut i kroppen och undrar om den jackan de har nu på rea skulle passa och sedan när man får den och den inte gör det ringer tillbaka och säger men ni sa ju att den skulle passa. - Ja vad vet jag. Tycker det bara låter väldigt konstigt.
  • Ja snygga sadlar finns det väl allt, men är det verkligen prio 1? Eller märket?
  • Ja bara för att den var billig behöver absolut inte betyda att den är kass, men om det är det enda man går på så kan det bli väldigt dåligt.
Jag försöker själv föreställa mig att om jag går med en felpackad ryggsäck på ryggen på ett antal kilo så blir jag snart väldigt sned och öm etc.
Leder väl så småningom till ryggskott och i värsta fall kan bli sängliggandes av det.

När man tänker så här så känner jag ett stort ansvar inför min hästar att jag inte ska utsätta dem för nåt som gör att de inte kommer att må bra. 

Jag gillar att träna och tävla, men för att det ska fungera så måste jag först se till att de har alla rätta förutsättningar att kunna prestera på topp.
Att då vara dumsnål kommer inte hjälpa mig att komma någon vart.

Sadlar är ju som sagt svårt. Det ska ju passa både häst och ryttare vilket inte alltid går att få ihop. Jag försöker lära mig hela tiden och hålla mig uppdaterad vad som händer runt om på denna front och senast gick jag en kurs i april i detta ämne. Man vill ju hamna så nära som möjligt i att sadeln ska passa båda, men skulle det inte funka helt hundra så är det bättre att ha en sadel som ligger 90% bra och där ryttaren hamnar i balans och lägger vikten och tyngdpunkten rätt, än att man har en sadel som passar 100% på hästen men där ryttaren hamnar helt fel och fördelar vikten snett och tyngdpunkten för långt bak eller fram.

Jag har tar hjälp av veterinär om så behövs och jag har även en kiropraktor och en IR-terapist som jag samarbetar med regelbundet.
Tycker det är viktigt att om man byter sadel på grund av att hästen har musklat om sig eller liknande så kan den ha gått och spänt sig och därmed belastat sig fel. Då måste jag innan jag byter sadel, hjälpa hästen att komma till rätta med det först så att den nya sadeln gör rätt verkan samt att jag få rätt sadel, inte en sadel som blir utpassad till en spänd och sned häst.



Jag lovar man kommer så mycket längre och framför allt har man glada, harmoniska och pigga hästar som älskar att arbeta och tycker att det vi gör tillsammans är roligt. Än en gång gör jag nåt för att hjälpa dem att lösa deras problem inte vara en del av det.
Med risk för att kanske låta lite tjatig så måste jag tänka att om jag ska be mina hästar prestera för mig är det mitt ansvar och skyldighet att se till att de har rätt fysiska möjligheter.

Vill ni läsa mer om IR-terapi så surfa in på Sandras hemsida, hon är mycket kunnig.


Och vill ni läsa mer och djurkiropraktik så surfa in på Lisa-Anns sida, hon arbetar både med häst, hund och människa. Jag går till henne själv vilket är super då hon ser på mig vad jag gör för fel eller är sned och då ser hon hur jag påverkat hästen.


Har ni frågor och funderingar, tveka inte att höra av er.

Kram Anna

Utrustning - Part 1 - Bett

Detta är en fråga som många diskuterar, olika bett hit och dit, skarpt eller inte skarpt.

Det finns många varianter men jag är av den åsikten att vad som avgör om ett bett är skarpt eller inte beror på handen som håller i tyglarna i andra ändan.

Du kan få ett vanligt tränsbett att bli skarpt och obehagligt för hästen om du har en hård hand som bara drar och gör att bettet viker sig i munnen och skapar obehag. Du lär dig inte att komma till ridning då du har fullt sjå med att få hästen att lyssna på bettet och ni har en dragkamp. Hästen tänker detsamma, den har fullt upp med att värja sig och komma undan handen/trycket/obehaget i munnen så den glömmer/kan inte koncentrera sig att lyssna på ryttarens säte och skänklar.
Nu har man ett problem och du är en del av det och hästen kommer göra allt för att bli av med problemet. Som kanske till och med resulterar att man blir avkastad.

Vi vill inte ha det så vi vill vara någon som hästen kan lita på och hjälpa hästen att lösa problemet inte vara en del av det.

Så om vi går tillbaka till bettfrågan så tycker jag att man ska hitta ett bett som hästen trivs med, naturligtvis något som är godkänt för den diciplin man önskar tävla i om man är sugen på det.

Det är inte fel att variera bett emellanåt och även rida bettlöst.

Vi människor vill ju hela tiden ha  kontroll och för många sitter kontrollen i handen. Känner vi att det enda sättet att ha kontroll på hästen är att ha ett sådant bett som är tillräckligt "skarpt" så att vi kan få stopp då har vi kontroll.

Jag anser också att om man har hamnat i en dålig spiral där man inte riktigt vågar släppa taget så måste detta brytas, fortsätt inte med samma saker om och om igen. Se det från ett annat perspektiv. Jag hjälper många att hitta ett bett där hästen svarar mjukt och inte är irriterad. Det kan dock ta en stund innan hästen är övertygad om att så är fallet då hästen hela tiden förväntar sig en viss reaktion, kanske obehag etc då ryttaren tar i tygeln. Den liksom värjer sig och spänner emot redan innan det hänt.

Denna förväntning måste också brytas. Jag sitter alltid upp själv först och hjälper hästen till rätta med detta och får den att förstå att det den tror kommer att hända, händer inte.
När jag gjort det, är det ryttarens tur att sitta upp och lära sig vara mjuk och hitta timingen. Jag går alltid bredvid och förklarar och säger till när en eftergift ska komma osv.

Ridning för mig baseras på en känsla, jag kan aldrig förmedla en känsla till mina elever. Jag kan hjälpa eleven att få igenom det som önskas och tala om att nu går hästen rätt och där kan jag säga, känn efter nu, hur känns det? Och även tala om att det är det du känner nu som du ska leta efter.

Jag tror inte heller på den gamla läran att vara mer envis än hästen i alla lägen. Man måste välja sina strider. Jag ser inte det som ett bakslag om jag är tvungen att backa utan mer att jag måste vara mer tydlig i min kommunikation till hästen vad jag vill. Jag har misslyckats i den biten och då måste jag kunna ändra mig och presentera mitt tänk/upplägg för hästen på ett annat sätt. Sedan får jag göra detta tills jag hittar ett sätt som hästen förstår.

Hästar är som vi olika individer. Bara för att en person förstår med en gång vad man säger betyder inte det att alla gör det. Man måste kunna uttrycka sig på olika sätt så att alla förstår. Det är en bra pedagog tycker jag.

Oj nu hamnade vi ifrån bettfrågan igen. ;)

I alla fall så tror jag att jag fått med det jag ville. Får väl komplettera om jag kommer på nåt mer. :D

Hoppas ni fick nåt ut av detta. Kommentera och fråga gärna om ni har några funderingar.

Kram Anna






Oavsett diciplin samma grundträning

Nu tänkte jag utveckla vårt inlägg om grundträning. Så vi börjar med lite grundfilosofi, något kanske är nämnt i ett tidigare inlägg men tycker det är viktigt att ha med sig detta tänk i vår träning för att kunna förstå och jobba med hästen på ett enkelt sätt.

Vi anser att oavsett vad du rider för diciplin så vill vi i grund och botten ha en hållbar häst som ska klara av det vi vill. Vi behöver träna våran hästs alla muskelgrupper och jobba mjukgörande för att få en smidig och stark häst. Detta gör att vi sedan kan göra i stort sett vad som helst.

För att man ska kunna jobba hästen på ett mjukt sätt finns det en grundförutsättning, hästen ska gå undan för tryck. Vi har 3 tryck vi jobbar med, bett, skänkel och tygel.
Hästar är mottrycksdjur vilket betyder att trycker vi på dem så trycker dem tillbaka.

Hur många av er har blivit intryckta i boxväggen när ni försökt flytta en häst i boxen eller i stallgången?

Hur lär vi då hästarna gå undan för tryck? Jo det är nåt vi börjar med från marken. Kommer skriva ett separat inlägg om detta senare och den typen av träning vi gör från marken.

När hästen vet att den ska gå undan för tryck då har vi en bra grund att börja med och en häst som kan ta till sig träningen och vi kan börja lära den vad de olika trycken betyder som blir i bett, med skänkel och med tygeln.

Nu måste vi också tänka oss för då vi människor lätt tjatar på våra hästar. Vi trycker ibland lite väl mycket och ofta med våra skänklar vilket resulterar i att hästarna tillslut stänger av och det i sin tur kan resultera i något som vi kallar skänkeldövhet. En följd av att detta blir då att man kanske sätter på sig ett par sporrar eller tar till spö vilket inte löser grundproblemet utan då skapar vi oss bara mer problem. Vi gör hästarna något som vi kallar redskapsberoende.

När vi tränar våra hästar vill vi att de hjälper/signaler vi ger ska betyda något. Vi pratar om en 3-stegs skala. Våra steg är följande 1 - då ber vi hästen, 2 - Då säger vi till & 3 - Annars j..lar, och om vi skulle behöva ta till sporre eller spö ja då har vi nåt steg 3 i vår 3 stegs skala och förhoppningsvis lär sig hästen något av detta och inser att det var obehagligt, det är nog bäst jag gör nåt när dem ber första gången.
Viktigt är att vi om skulle behöva ta i någon gång och hamna på steg 3 att nästa gång börja om och be hästen på steg 1 igen så att vi inte förutsätter att hästen är trög utan ger den en ärlig chans att göra rätt. Vi måste också tillåta hästen att göra fel annars har vi inget att korrigera, vi kan inte förutse att det kommer att hända eller att hästen är på ett visst sätt för det kanske aldrig händer.

Vi måste också alltid berömma hästen för det lilla, alltså inte ha bråttom utan berömma de små framstegen. Om vi gör det kommer hästen känna sig duktig och självförtroendet och självkänslan växer och den tycker det är roligt att jobba med oss. Den kommer då alltid ge oss ett ärligt försök i det vi ber om då den vet att vi kommer aldrig be den om nåt som den inte klarar av.

Med detta i botten så har vi nu en träningsbar häst som är lyhörd och lyssnar och vill försöka göra oss till lags då är det lätt att jobba vidare.

För att få hästen att börja jobba igenom sig och arbeta sin överlinje behöver få den att slappna av så krävs det att hästen börja använda sin bukmuskulatur. Precis som vi människor så kan inte hästarna spänna både mage och rygg samtidigt. Spänner vi magen måste ryggen slappna av, samma för hästen. När hästen gör detta så brukar man kunna se en linje på buken. Se bild nedan


När hästen spänner magen och slappnar av i ryggen så släpper den ner oss på ryggen och då blir det väldigt bekvämt att sitta och inte så skumpigt. Den jobbar då väldigt mjukt. Nä vi pratar dressyr också så har vi detta med jämnvikt, då hästen i naturligt tillstånd lägger 40% av sin vikt på bakbenen och 60% på sina framben, vi vill med vår ridning fördela vikten jämt och vi ska sitta på mitten.
När hästen då jobbar med magen och drar in magen så skapar den mer plats för bakbenen att sätta under sig vilket då hjälper hästen att flytta vikten bakåt, den blir då lättare fram alltså inte framtung och samlar sig och vinklar sina haser mer bak.

För att nu få hästen att komma till detta och jobba rätt så behöver den söka sig framåt och nedåt. Många försöker tyvärr dra ner hästarna i någon så kallad form, tyvärr resulterar detta bara att man drar in nosen till bringan och hästen sänker sin rygg i stället och svankar och blir spänd. Vi måste rida fram till handen.

Vi ska tänka oss att bettet är en vägg, vi håller ett konstant lätt tryck i bettet vi rider in hästen för säte och skänkel in i väggen och nu är det hästens uppgift att fundera ut hur de kommer i från detta tryck. När hästen börjar leta efter en lösning är det vår uppgift att belöna steget i rätt riktning, alltså vår timing är avgörande för att hästen ska förstå vad som är rätt och vad vi letar efter. Så när hästen tänker minsta lilla i rätt riktning och sänker sitt huvud måste vi lätta i handen och följa med lite framåt så att hästen känner att trycket i munnen lättar. Nu har hästen fått en tanke och vägledning till vad vi vill. Och vi upprepar samma procedur tills hästen förstår att när det blir ett tryck i munnen så är lösningen för att trycket ska släppa att sänka sitt huvud.
För att hästen ska kunna gå kvar i en låg form krävs sedan säte och skänkel och ett lätt, lätt stöd i handen, ju mer hästen lär sig att vara där nere och stärka sig desto mer kommer den bära sig själv.

Många hästar kommer streta i början genom att köra upp huvudet och försöka dra tyglarna ur handen etc. Det kommer att kännas som världens dragkamp och man kommer känna det i axlar och armar. Man få nu tänka så att det är inte jag som drar utan jag håller fortfarande mina händer och tygel där jag vill och hästen behöver rätta sig och lyssna på vad jag vill och lista ut det. För vissa hästar tar det ingen tid alls att lista ut och för vissa lite längre. Belönar man bara det lilla när hästen tänker rätt så går det snabbt. Det svåraste för oss människor är timingen.

Vi börjar alltid med hästarna i en låg form för att få dem avslappnade och att stärka sig och därefter sakta jobba upp dem i formen. Vi strävar efter att hästen ska känna sig avslappnad och till freds och att den ska veta att vi inte kommer be den om nåt den inte klarar av. Vi vill ha en kommunikation i vår träning då kommer vi långt och det blir roligt.

Vi blir duktigare att lyssna på våra hästar och får ett långvarigt samarbete och förtroende vilket vi tycker är väldigt roligt och häftigt.

Vet inte om detta gav nåt sammanhang eller hjälp men hoppas att ni läsare förstår lite. Vi förklarar gärna mer om ni kommer hit :)

Välkomna!

söndag 22 maj 2016

Ny utrustning och bommar

Idag tänkte jag att vi kör lite bommar samt att vi testade dressyrsadel med "westernträns", med det menas att vi lånade Kingens westernträns med ett rakt tränsbett, tredelat som inte viker sig och utan nosgrimma.

Detta föll verkligen i god jord hos damen som slutade att tjafsa med huvudet och var mer fokuserad på träningen.

Dressyrsadeln vi testade var min store häst Fiddes sadel en Lippo. Passade väldigt bra och gjorde att vi fick en helt annan bogfrihet och rörelsemönster.

Idag satt galopperna mycket bättre och vi ser också att hon nu börjar runda till sig lite.

Kan inte säga annat än att jag är nöjd med hennes utveckling och samarbetsvillighet.

Här kommer lite kort och en lite film från dagen.



Prov av westernsadel

Idag på ridpasset för Ayala så provade vi westernsadel.

Tycker det är trevligare att rida i westernsadel då anläggningsytan är mycket större.

Hästarna tycker det är trevligare också och får mer rörelsefrihet och kan jobba lättare.

Kan säga att Ayala tyckte det var trevligare också och kom igenom sig mycket bättre i alla gångarterna men en klar skillnad blev det i galoppen.

Kommer fortsätta att jobba i westernsadeln ett tag.

Bjuder på några kort från kvällens träning.








torsdag 19 maj 2016

Ayala på tömmen

Ja idag var det lite tömkörning som gällde.

Hon fick också kika på lite konor ;)






Hon gick riktigt trevligt och jobbade på bra. Måste säga att hon är en väldigt cool häst och bryr sig inte om så mycket.

Den som tar över henne sedan kommer få en toppen häst som man kan ha mycket roligt med.

I måndags när jag skulle jobba med henne för första gången ville hon inte komma i hagen utan försökte smita, hade då fördelen att hon stod i grusdelen på hagen vilket gjorde att jag kunde jobba henne som i en rundcorall och ta över hennes rörelse och blocka hennes väg. Tog bara 2 st vändningar så kom hon fram till mig i stället och hakade på mig.

Idag kom hon själv fram då hon såg mig komma fram till hagen.



På tömmen som sagt gick hon super. Tycker det är bra att tömlongera då hästarna får jobba igenom sig utan att ha en ryttare på ryggen som kanske stör.

Liten film från tömlongeringen.


Första ridpasset på Ayala

Idag satt jag upp på Ayala för första gången.

Ville bara kolla av hur hon kändes och vad vi behöver jobba på. Då vi redan satt gränserna på marken, var det inga problem att få igenom samma sak på ryggen.

I ridningen kommer vi börja med uppbyggnaden från grunden så vi får stärkt mage och rygg och kan få en avslappnad häst som jobbar igenom sig i hela kroppen. För att inte vara tränad  jättemycket det sista är jag väldigt nöjd med hur hon gick idag.

Hon visar en väldigt samarbetsvilja, och en vilja att vara till lags och göra rätt. Känslig och lyhörd.

Imorgon blir det jobb på tömmen.

Här kommer en liten filmsnutt från dagens pass.



tisdag 17 maj 2016

Välkommen Ayala

Nu har Ayala kommit till oss på ranchen. Ayala ska vara här i några månader för lite utbildning och sedan ska vi hjälpa Ayala att hitta ett för-alltid hem.

Hon är en supermysig tjej som har en stor personlighet. Hon är trygg i sig själv och väldigt cool. Är framåt och positiv och väldigt lyhörd.

Vi kommer rida henne i flera discipliner och se vad hon passar till. Hon kommer grundtränas både i ridning och på marken. Vi vill ge Ayala de allra bästa förutsättningar samt att den nya ägaren kommer få en bra grund att fortsätta med.

I vår träning vill vi se helheten och jobba med hästen både fysiskt och den mentala biten.

Igår var vår första träning tillsammans. Det vi vill sätta då är de regler som gäller hos oss och vad vi förväntar oss av hästen och vad hästen ska kunna förvänta sig av oss.

Körde grundläggande markarbete där jag presenterade mig och berättade vad jag förväntade mig om och att jag är person värd att lyssna på. Och gör man det så är allt lugnt och harmoniskt.

Ayala svarade väldigt bra på detta och ska bli väldigt roligt att få fortsätta jobba med henne.

Fler uppdateringar kommer :)