Välkomna till vår blogg! Här kommer ni kunna läsa om vad vi sysslar med på ranchen angående träningar och aktiviteter samt tankar kring träning och hästhantering. Ni läsare är också välkomna att skriva om vad ni tycker och tänker.

måndag 23 maj 2016

Oavsett diciplin samma grundträning

Nu tänkte jag utveckla vårt inlägg om grundträning. Så vi börjar med lite grundfilosofi, något kanske är nämnt i ett tidigare inlägg men tycker det är viktigt att ha med sig detta tänk i vår träning för att kunna förstå och jobba med hästen på ett enkelt sätt.

Vi anser att oavsett vad du rider för diciplin så vill vi i grund och botten ha en hållbar häst som ska klara av det vi vill. Vi behöver träna våran hästs alla muskelgrupper och jobba mjukgörande för att få en smidig och stark häst. Detta gör att vi sedan kan göra i stort sett vad som helst.

För att man ska kunna jobba hästen på ett mjukt sätt finns det en grundförutsättning, hästen ska gå undan för tryck. Vi har 3 tryck vi jobbar med, bett, skänkel och tygel.
Hästar är mottrycksdjur vilket betyder att trycker vi på dem så trycker dem tillbaka.

Hur många av er har blivit intryckta i boxväggen när vi försökt flytta en häst i boxen eller i stallgången?

Hur lär vi då hästarna gå undan för tryck? Jo det är nåt vi börjar med från marken. Kommer skriva ett separat inlägg om detta senare och den typen av träning vi gör från marken.

När hästen vet att den ska gå undan för tryck då har vi en bra grund att börja med och en häst som kan ta till sig träningen och vi kan börja lära den vad de olika trycken betyder som blir i bett, med skänkel och med tygeln.

Nu måste vi också tänka oss för då vi människor lätt tjatar på våra hästar. Vi trycker ibland lite väl mycket och ofta med våra skänklar vilket resulterar i att hästarna tillslut stänger av och det i sin tur kan resultera i något som vi kallar skänkeldövhet. En följd av att detta blir då att man kanske sätter på sig ett par sporrar eller tar till spö vilket inte löser grundproblemet utan då skapar vi oss bara mer problem. Vi gör hästarna något som vi kallar redskapsberoende.

När vi tränar våra hästar vill vi att de hjälper/signaler vi ger ska betyda något. Vi pratar om en 3-stegs skala. Våra steg är följande 1 - då ber vi hästen, 2 - Då säger vi till & 3 - Annars j..lar, och om vi skulle behöva ta till sporre eller spö ja då har vi nåt steg 3 i vår 3 stegs skala och förhoppningsvis lär sig hästen något av detta och inser att det var obehagligt, det är nog bäst jag gör nåt när dem ber första gången.
Viktigt är att vi om skulle behöva ta i någon gång och hamna på steg 3 att nästa gång börja om och be hästen på steg 1 igen så att vi inte förutsätter att hästen är trög utan ger den en ärlig chans att göra rätt. Vi måste också tillåta hästen att göra fel annars har vi inget att korrigera, vi kan inte förutse att det kommer att hända eller att hästen är på ett visst sätt för det kanske aldrig händer.

Vi måste också alltid berömma hästen för det lilla, alltså inte ha bråttom utan berömma de små framstegen. Om vi gör det kommer hästen känna sig duktig och självförtroendet och självkänslan växer och den tycker det är roligt att jobba med oss. Den kommer då alltid ge oss ett ärligt försök i det vi ber om då den vet att vi kommer aldrig be den om nåt som den inte klarar av.

Med detta i botten så har vi nu är träningsbar häst som är lyhörd och lyssnar och vill försöka göra oss till lags då är det lätt att jobba vidare.

För att få hästen att börja jobba igenom sig och arbeta sin överlinje behöver få den att slappna av så krävs det att hästen börja använda sin bukmuskulatur. Precis som vi människor så kan inte hästarna spänna både mage och rygg samtidigt. Spänner vi magen måste ryggen slappna av, samma för hästen. När hästen gör detta så brukar man kunna se en linje på buken. Se bild nedan


När hästen spänner magen och slappnar av i ryggen så släpper den ner oss på ryggen och då blir det väldigt bekvämt att sitta och inte så skumpigt. Den jobbar då väldigt mjukt. Nä vi pratar dressyr också så har vi detta med jämnvikt, då hästen i naturligt tillstånd lägger 40% av sin vikt på bakbenen och 60% på sina framben, vi vill med vår ridning fördela vikten jämt och vi ska sitta på mitten.
När hästen då jobbar med magen och drar in magen så skapar den mer plats för bakbenen att sätta under sig vilket då hjälper hästen att flytta vikten bakåt, den blir då lättare fram alltså inte framtung och samlar sig och vinklar sina haser mer bak.

För att nu få hästen att komma till detta och jobba rätt så behöver den söka sig framåt och nedåt. Många försöker tyvärr dra ner hästarna i någon så kallad form, tyvärr resulterar detta bara att man drar in nosen till bringan och hästen sänker sin rygg i stället och svankar och blir spänd. Vi måste rida fram till handen.

Vi ska tänka oss att bettet är en vägg, vi håller ett konstant lätt tryck i bettet vi rider in hästen för säte och skänkel in i väggen och nu är det hästens uppgift att fundera ut hur de kommer i från detta tryck. När hästen börjar leta efter en lösning är det vår uppgift att belöna steget i rätt riktning, alltså vår timing är avgörande för att hästen ska förstå vad som är rätt och vad vi letar efter. Så när hästen tänker minsta lilla i rätt riktning och sänker sitt huvud måste vi lätta i handen och följa med lite framåt så att hästen känner att trycket i munnen lättar. Nu har hästen fått en tanke och vägledning till vad vi vill. Och vi upprepar samma procedur tills hästen förstår att när det blir ett tryck i munnen så är lösningen för att trycket ska släppa att sänka sitt huvud.
För att hästen ska kunna gå kvar i en låg form krävs sedan säte och skänkel och ett lätt, lätt stöd i handen, ju mer hästen lär sig att vara där nere och stärka sig desto mer kommer den bära sig själv.

Många hästar kommer streta i början genom att köra upp huvudet och försöka dra tyglarna ur handen etc. Det kommer att kännas som världens dragkamp och man kommer känna det i axlar och armar. Man få nu tänka så att det är inte jag som drar utan jag håller fortfarande mina händer och tygel där jag vill och hästen behöver rätta sig och lyssna på vad jag vill och lista ut det. För vissa hästar tar det ingen tid alls att lista ut och för vissa lite längre. Belönar man bara det lilla när hästen tänker rätt så går det snabbt. Det svåraste för oss människor är timingen.

Vi börjar alltid med hästarna i en låg form för att få dem avslappnade och att stärka sig och därefter sakta jobba upp dem i formen. Vi strävar efter att hästen ska känna sig avslappnad och till freds och att den ska veta att vi inte kommer be den om nåt den inte klarar av. Vi vill ha en kommunikation i vår träning då kommer vi långt och det blir roligt.

Vi blir duktigare att lyssna på våra hästar och får ett långvarigt samarbete och förtroende vilket vi tycker är väldigt roligt och häftigt.

Vet inte om detta gav nåt sammanhang eller hjälp men hoppas att ni läsare förstår lite. Vi förklarar gärna mer om ni kommer hit :)

Välkomna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar